Meditation -varför då?

Stillhet och tystnad. Varför ska det vara bra? Mitt svar på den frågan är att det är förutsättningen för att höra dig själv och hitta din sanna essens. Först när våra tankar har slutat prata och vår kropp har ridit sig igenom rastlöshet och frustration kan vi på riktigt höra vår inre röst, vårt essens, där klarsyn och vishet råder.

Kroppslig stillhet är ofta ett medel och en väg för att nå den mentala och intellektuella stillheten. Kropp och sinne följer varandra. Med en rastlös kropp kan sinnet sällan stillas. Om vi dock av vår natur eller av disciplin håller kroppen stilla känns det ofta som att tankarna och vår mentala aktivitet blir än mer aktiv. Det är

det mentalas och intellektuellas motstånd till stillheten, dess rastlöshet. All denna mentala aktivitet sker ofta i syfte att sätta igång kroppen igen. Idéer kan rusa upp, saker vi ”glömt” göra och genast måste utföra. Eller spännande, roliga infall som vi bara måste följa och om vi inte gör det just nu så kan vi glömma av dem….Eller så går det åt andra hållet, det mentala protesterar med att bli så uttråkat och rastlöst  att det helt släcker ner och vi faller i sömn. Båda är motstånd. Båda är där för att mötas. Det vi kan göra är att fortsätta att träna, fortsätta att sitta där och titta på våra tankar. Det är den enda vägen till vårt essens. När det blir stilla öppnas dörren till alltet och evigheten.